Etiska regler

Forskningsetiken rör problem och frågeställningar kring hur man bedriver sin forskning. Forskare måste alltid vara hederliga med sina resultat. En forskare får aldrig förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera.

GIH följer de lagar som reglerar forskningsetiken i Sverige (http://codex.vr.se/).

Forskningsetik rör frågor om hur man i forskningen tar hänsyn till och skyddar olika deltagare och försökspersoner som berörs av forskningen. Forskning som innefattar människor och djur är lagreglerad. Forskningsfusk – så kallad oredlighet i forskningen – ingår också i forskningsetiken. Oredlighet kan leda till att människor och djur utsätts för risker. Alla forskningsresultat måste därför redovisas öppet så att andra forskare kan kontrollera och upprepa forskningen. Först då kan forskningen betraktas som vetenskapligt godtagen. Slutligen ingår även jäv som en del av forskningsetiken. Jävsförhållanden regleras av förvaltningslagen (1986:223) och i korthet innebär det att den reglerar hur en tjänsteman ska förhålla sig till ärenden som berör denne, dennes familj eller annan närstående.

För doktorander antagna till utbildning på forskarnivå vid GIH ingår utbildning i forskningsetik i de inledande obligatoriska kurserna.