Competing under pressure

Lundqvist, Carolina:
Avhandlingen "Competing Under Pressure: State Anxiety, Sports Performance and Assessment"  

Disputation 19 maj 2006, Stockholms universitet kl 13.00

Opponent: Andrew Lane, Professor (Sport Studies Department, University of Wolverhampton)

Handledare: Peter Hassmén, Professor (Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen)

Läs avhandlingen

Om avhandingenAvhandlingens omslag Carolina Lundqvist

Tävlingsidrott och nervositet - en katastrof för idrottsprestationen?

Varför misslyckas idrottare ofta att prestera upp till sin fulla kapacitet i pressade tävlingssituationer då det gäller som mest? Det frågar sig Carolina Lundqvist i sin avhandling där hon studerat fenomenet med tävlingsnervositet.  

- Idrottare reagerar mycket olika på press i samband med tävlingssituationer. Vissa tappar kontrollen över sin nervositet, upplever stark oro eller ängslan och presterar långt under sin normala förmåga. Andra klarar av att prestera, och kanske gör sina livs prestationer, trots att de är väldigt nervösa och oroliga. Dessa olikheter har förbryllat både idrottsvärlden och forskningen inom området i många år, säger Carolina Lundqvist.  

Mycket av den forskning som hittills gjorts har studerat hur idrottares olika intensitetsnivåer av oro och ängslan i samband med tävling är relaterat till idrottsprestationen, men enligt Carolina Lundqvist är det även relevant att vara observant på hur idrottarens mönster av tävlingsoro ser ut från tävling till tävling. Bland elitgolfare som studerades i avhandlingen visade det sig bland annat att de som uppvisade kraftiga svängningar i tävlingsoro från tävling till tävling också var mindre stabila i sina prestationer än golfare som konstant uppvisade en relativt hög eller låg nivå av tävlingsoro.  

- Allt för höga nivåer av tävlingsoro kan naturligtvis vara problematiskt, men även om tävlingsoron är relativt hög kan konstanta nivåer ge en fördel i att idrottaren lättare lär sig att känna igen sina känslomässiga reaktioner. På sikt kan hon eller han även lättare lära sig att reglera och hantera reaktionerna, säger Carolina Lundqvist. Förståelse för mekanismerna bakom varför idrottsprestationer ibland lyckas även om idrottaren upplever stark nervositet och oro börjar även öka.  

- En förklaring som fått vetenskapligt stöd i många idrottspsykologiska studier är att press och nervositet ökar risken för att idrottaren försöker ta medveten kontroll över den teknik som i vanliga fall är automatiserad och "sitter i ryggmärgen". Följden blir att idrottaren i princip, tekniskt sett, blir nybörjare igen och börjar tänka på hur tekniken ska utföras. Kan idrottaren fokusera uppmärksamheten på något annat än själva tekniken ökar chansen till en bra prestation i dessa situationer, säger Carolina Lundqvist.  

I intervjuer som genomfördes i avhandlingen beskrevs tillfällen då simmare varit mer eller mindre panikslagna ända tills startsignalen gick men där prestationen ändå varit lyckad. Strategier med till exempel noggranna tävlingsförberedelser och fokusering på tävlingsplanen istället för på den egna tekniken, var förklaringar som idrottare själva lämnade till lyckade prestationer trots ett mindre lyckat känslomässigt prestationstillstånd.  

Avhandlingen omfattar fyra delstudier och fokuserar även på mätproblematik inom forskningsfältet.  

Avhandlingens titel: Competing under Pressure: State anxiety, Sports Performance and Assessment.