Idrottspsykologi

Idrottspsykologi är ett av de fem prioriterade forskningsområdena på Gymnastik- och idrottshögskolan. Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott.

Historik

Norman Triplett verksam vid Indiana University genomförde den första idrottspsykologiska forskningsinsatsen i slutet av 1800-talet. Men de flesta läroböcker titulerar Coleman Griffith (år 1893-1966) som ”the father of American sport psychology”.  

År 1965 bildades världsorganisationen International Society of Sport Psychology (ISSP) som ännu idag är den mest inflytelserika organisationen. Några år senare (år 1969) bildades den europeiska idrottspsykologi organisationen (FEPSAC).  

Gunnar Borg är tveklöst en pionjär inom svensk idrottspsykologi. Borg presenterade sin avhandling år 1962 och har sedan dess varit mycket aktiv inom området perception och upplevd ansträngning i relation till fysiskt aktivitet.

I Uppsala studerade Lars-Eric Uneståhl inledningsvis effekter av hypnos, mestadels i kliniska sammanhang, för att senare göra sig mest känd som tidig banbrytare på 70-talet med sina tillämpade avslappningsprogram och mentala träningsprogram för idrottare.

Idag är det möjligt att läsa kurser i idrottspsykologi på ett flertal högskolor och universitet i landet, samtidigt som forskningen är begränsad till ett fåtal platser.

Svensk Idrottspsykologisk Förening bildades i november 2000 under ledning av Peter Hassmén, tidigare verksam vid GIH. Han blev 2001 Sveriges första professor i idrottspsykologi med placering vid Stockholm Universitet.

Inriktning

Den nuvarande forskningsinriktningen på GIH kan grovt delas upp på tre olika områden.  

  1. En inriktning har i huvudsak undersökt stress och återhämtning i träningsprocessen. Tvärkulturella studier samt studier med ett stort antal olika idrotter har genomförts för att kartlägga förekomsten av överträningssyndrom och utbrändhet inom tävlingsidrotten, samt även för att skapa en större förståelse för dess karaktäristika. På senare tid har även ett antal studier påbörjats som studerar idrottsledarens situation.

  2. En andra inriktning har valt att studera samband mellan olika personlighetsdrag, mentala färdigheter och idrottsprestation. På vilket sätt interagerar personrelaterade beteendemönster och situationsspecifika reaktionsmönster med idrottsprestationen? Personbaserade mätningarna ställs i relation till mentala färdigheter och den faktiska prestationen, med hänsyn tagen till den omgivande miljön och den inre miljön. 

  3. En tredje inriktning har i huvudsak syftat till att utveckla nya idrottspsykologiska mätmetoder samt att validera/vidareutveckla/utveckla mätinstrument utifrån svenska behov av både forsknings- och tillämpningskaraktär. Forskningen har oavsett inriktning generellt utgått ifrån den praktiska betydelsen och har i regel initierats i samråd med delar av idrottsrörelsen.  

Samarbetspartners

På det nationella planet har Idrottshögskolan ett samarbete med Svensk Idrottspsykologisk Förening, Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Fotbollförbundet, samt andra högskolor och universitet.  

Internationellt sker samarbete med internationellt erkända forskare, vid universitet i Australien, England, Finland, Norge, Kanada och USA.  

Metod 

Den metodik som tillämpats har generellt utgått från en nomotetisk ansats, vilket innebär fokus på sökandet efter generella och allmängiltiga lagbundenheter för idrottare inom olika målgrupper. Konkret innebär det att frågeformulär och standardiserade självskattningsskalor i huvudsak använts som datainsamlingsmetoder.

Under senare tid har även en ideografisk ansats tillämpats i större utsträckning, det vill säga metoder där forskningsfokus ligger i det unika för den enskilda idrottaren vilket innebär att bland annat kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetodik.

Adress till denna sida: www.gih.se/idrottspsykologi

Publikationer

Publikationer från Forskningsgruppen för idrottspsykologi

Läs mer