Röster om fysisk aktivitet och hjärnhälsa

Allt fler lider av stressrelaterad mental ohälsa till följd av en pressad livssituation och arbetsmiljö. Forskning visar att ett fysisk aktivt liv främjar hjärnhälsan. Kunskapsluckorna är dock fortfarande stora.


– Vi vet inte vilket aktivitetsmönster som bäst gynnar vår tankeförmåga och vårt psykiska välbefinnande, men det här omfattande forskningsprojektet ska besvara de frågorna. Målet är att både arbetsgivare och anställda ska förstå hur fysisk aktivitet kan användas som ett verktyg för att gynna hälsosamma hjärnfunktioner i detta avseende, säger forskningsledare Maria Ekblom, docent vid GIH.

Nya lagkrav

Arbetsmiljöverket har gett ut nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:14) som trädde i kraft den 31 mars 2016. Föreskrifterna sätter krav på arbetsgivarens kunskaper och mål vad gäller organisatorisk och social arbetsmiljö och reglerar även arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling.

Tidigare forskning har visat att fysiskt aktiva individer mår bättre och har bättre tankeförmåga än mindre aktiva, men det är oklart vilka komponenter av vårt fysiska rörelsemönster som är viktiga för att stärka psykisk hälsa, kognitiva funktioner (tankeförmåga) och vilka mekanismer som stöder dessa. De är också oklart vilket aktivitetsmönster som är eftersträvansvärt.

Kvinna med cykel på kontor

 

GIH vill bidra med användbar kunskap

Välutbildade och välfungerande anställda är i dag många arbetsgivares viktigaste tillgång. Höga krav både på arbetet och hemma gör det i många fall svårt för de anställda att anamma och bibehålla en fysiskt aktiv livsstil. Det är därför också viktigt att forskningsresultaten leder till användbar kunskap.

I detta fyraåriga projekt ska nya objektiva mätmetoder användas, som gör det möjligt att få en mer detaljerad bild av aktivitetsmönstret och kunskap som går att omsätta i praktiken.

Begreppet "fysiskt aktivitetsmönster" omfattar hur ofta och hur länge en individ sitter, ägnar sig åt lågintensiva aktiviteter eller mer intensiva aktiviteter som träning under en dag. Att noga studera detta mönster är en av flera unika aspekter av denna serie studier.

– Detta är en möjlighet för GIH att genom sin forskning bidra till att minska stressrelaterad ohälsa på våra arbetsplatser och i människors liv, säger Karin Larsén, rektor vid GIH.

Finansiering av projektet

Forskningsprojektet omfattar cirka 38 miljoner kronor och samfinansieras av Intrum Justitia Sverige AB, Ica Gruppen AB, Itrim Sverige AB, SATS ELIXIA, Monark Exercise AB, GIH och Kunskap- och kompetensstiftelsen. KK-stiftelsen har till uppgift att främja tillväxten i svenskt näringsliv genom att medfinansiera forskning som sker i samproduktion mellan lärosäten och företag.

Motiven för de medverkande företagen är dels möjligheten att forma evidensbaserade, hälsofrämjande arbetsmetoder i HR-arbete och dels att utveckla nya tjänster och produkter inom en tillväxtmarknad både nationellt och internationellt.

Evidensbaserat arbete

Ett evidensbaserat hälsofrämjande arbete ökar möjligheten att tillmötesgå Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter som betonar att arbetsgivaren har ett stort ansvar för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.

– Det känns otroligt roligt att få vara en del av det här viktiga forskningsprojektet så vi får möjlighet att undersöka vilka hälsoinsatser som verkligen gör skillnad på riktigt. Detta är viktigt för alla företag som vill ta sitt ansvar och leva upp till de regler och riktlinjer som styr vårt arbetsmiljöarbete, säger Rakel Segefalk, HR-chef vid Intrum Justitia.

– Vi är jätteglada att få vara en del av detta spännande projekt som ligger helt i linje med ICA:s satsningar inom hälsa och samhällsengagemang. Det ska bli intressant att löpande få ta del av vad man kommer fram till och vidare se på vad vi själva kan göra för att påverka hur vi mår och presterar i vår arbetsmiljö för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare, säger Anne Hennicks, HR-direktör vid ICA Sverige.