Unik studie om människor har muskelminne

Bild på Niklas PsilanderStudier på råttor har visat att de har muskelminne och nu undersöks för första gången om även människor har detta minne. Det är Niklas Psilander och Maria Ekblom vid GIH som tillsammans med två andra forskargrupper från Norge undersöker om muskeltillväxten blir snabbare i ett ben som vid ett tidigare tillfälle har varit vältränat.

Intresset för studien väcktes för två år sedan då Niklas Psilander besökte en konferens där professor Kristian Gundersen redogjorde för sitt forskningsprojekt på råttor. Kristian hade delat in råttor i två grupper där en grupp var dopad och den andra var en kontrollgrupp. De dopade mössen ökade mycket snabbt i muskelmassa tills dopingen avbröts. Därefter återgick musklerna till sin normala storlek. De tidigare dopade mössens samt kontrollmössens benmuskler överbelastades därefter under en period för att stimulera muskeltillväxt. Man såg då att mössen som en gång hade varit dopade och haft stora muskler svarade betydligt bättre på träningen och byggde muskelmassa mycket snabbare än kontrollgruppen. Här bevisade Kristian Gundersen att det finns ett muskelminne hos råttor. Denna teori har hittills inte testats på människor, vilket var anledningen till att Niklas Psilander nu genomför denna studie.

Tillsammans med Kristian Gundersen från Oslos universitet och Truls Rastaadt från Norges idrottshögskola samt Maria Ekblom från GIH:s laboratorium för biomekanik och motorisk kontroll, BMC, startade Niklas Psilander forskningsprojektet "Muskelminne".

Tjugo kvinnor och män i åldern 20-35 år som aldrig tidigare har styrketränat benen valdes ut. Studien innefattade två styrketräningsperioder med cirka fem månaders mellanrum. Den första perioden pågick under tio veckor och bestod av tre träningspass per vecka. Enbart det ena benet tränades och tung styrketräning varvades med lätt styrketräning. Detta varierande träningsprogram kompletterades med en period av ocklusionsträning, det vill säga att blodtillförseln till låret ströps. Anledningen till att denna teknik användes var för att den har visat sig effektiv för att öka mängden cellkärnor, vilka tros vara en viktig mekanism bakom ett muskelminne. Den andra träningsperiodens pågick under fem veckor och bestod även den av tre träningspass per vecka men utan någon kompletterande ocklusionsträning.

– De preliminära resultatet efter den första träningsperioden visade att det tränade benet hade ökat sin tvärsnittsarea med cirka 15 procent, vilket är en mycket stor ökning på tio veckor. Resultatet visar även att denna muskelmassa var helt borta efter fem månader utan träning, säger Niklas Psilander.

Det insamlade materialet består dels av biopsier eller vävnadsprover, dels av ultraljudsmätningar av den yttre lårmuskelns tjocklek. Ultraljudsmätningarna har genomförts på Sophiahemmet av Kerstin Sunding som nyligen disputerade inom området. Utöver detta har olika styrketester och neuronala tester genomförts på GIH. Analysmaterialet är mycket omfattande och de slutgiltiga resultaten är klara under hösten 2017.