Björn Ekbloms grupp

I forskningsgruppen ingår: 

Beskrivning av aktuell forskning  

Forskningsgruppen beskriver och analyserar faktorer av intresse fysiska prestationsförmågan samt studerar hur hälsan i vid bemärkelse påverkas av regelbunden fysisk aktivitet respektive inaktivitet.

Hälsorelaterade studier

En central forskningslinje är studier av effekter av fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande på människans hälsa i vid bemärkelse. Speciellt gäller det effekter på så kallade riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom med mera, såsom blodfetter, insulin, blodsocker, blodtryck etc. Studierna omfattar såväl epidemiologiska studier som studier för att analysera mekanismer för utveckling av sjukdom.

En sådan studie är Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study (“Scapis”). Detta är en longitudinell undersökning som avser att med mycket avancerad medicinsk ”imaging”, fysisk testning och provtagningsteknik följa ett stort antal medelålders män och kvinnor under många år för att följa utvecklingen och försöka förstå uppkomsten av olika främst hjärt- och kärlrelaterad patologi, men även för andra sjukdomar, såsom depressioner, lungsjukdomar med mera.

Praktisk implementering av fysisk aktivitet som förebyggande och behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården utvärderas, i samarbete med hälso- och sjukvården på olika nivåer. Metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, utvärderas specifikt och avses att ytterligare studeras på sjukhus, delvis som ett led i det nationella och internationella arbetet med ”Hälsofrämjande sjukhus” respektive ”Health promoting hospitals”.

En viktig del i alla dessa studier är att kunna bestämma människans kondition och prestationsförmåga. En ny metod har utarbetats där man från lätt submaximalt arbete med mycket god precision kan beräkna den maximala syreupptagningsförmågan (Ekblom-Bak-testet). Den är mycket användbar, eftersom maximala testningar inte kan genomföras i klinisk vardaglig verksamhet. 

Kliniska studier

Effekter av träning på kärlfunktion studeras i samarbete med dr Smita Dutta-Roy på Sahlgrenska Akademin, Göteborg.  Effekten av fysisk aktivitet på kärlfunktion hos friska och kranskärlssjuka på olika nivåer, på endoteliala stamceller, tillväxtfaktorer respektive troponiner med mera analyseras.

I samarbete med med dr Harshida Patel, Sahlgrenska Akademin, har en stor kvalitativ studie på hjärtsviktspatienter och deras attityder till fysisk aktivitet genomförts. Studien är en del av en multicenterstudie, med USA som centra. Det stora materialet på 90 djupintervjuer, kommer att ge upphov till både kvalitativa och kvantitativa data.

Hjärtscreening av elitidrottare är viktig för att minska risker med idrott. Bland annat pågår ett europeiskt projekt inom Europeiska kardiologföreningen, som utvecklats till ett arbete med att ta fram verktyg för att underlätta tolkningen av EKG hos elitidrottare. I samarbete med FIFA Center of excellence (Artrokliniken, KI och GIH) avses att lägga upp en databas för den medicinska/kardiologiska screeningen, som numera är obligatorisk inom den internationella fotbollen. Databasen kan ge upphov till framtida forskning. I arbetet ingår också att föreslå rekommendationer för hälsorelaterad säkerhet på idrottsarenor och fitnessanläggningar

Epidemiologiska studier av fysisk aktivitet och hälsa

En viktig del har varit insamlandet av stora mängder data på slumpmässigt urval av svensk befolkning. Följande projekt pågår:

  1. LIV-projekten. År 1990 och 2000 samlades fysiologiska, medicinska och enkätdata på 2 400 respektive 2 000 kvinnor och män, från 20 till 65 år. Planering för ny insamling under 2013- 2014 pågår.
  2. SIH-projektet (Skola-Idrott-Hälsa ). Cirka 2 200 flickor och pojkar 10, 13 och 16 år slumpvis utvalda från hela landet vägdes och testades för kondition, styrka i armar, gen och bålen. Första insamlingen genomfördes 1987. Därefter har nya insamlingar av olika data gjorts 2001, 2004, 2007 och planering för ny insamling pågår.
  3. Utvärdering av KART-studien, i samarbete med Institutet för stressmedicin i Göteborg, studerades cirka 4000 individer vartannat år 2004-10. Delar av detta material studeras, avseende fysisk aktivitetsnivå som prediktor för framtida stressrelaterad och mental ohäsa samt arbetsförmåga.
  4. Långdistanslopp. Fysiologiska och hälsorelaterade data är insamlade på personer som genomfört något av Vasaloppets olika lopp, Stockholm Maraton eller andra tävlingar för medicinsk, fysiologisk och samhällsvetenskapliganalys på idrottare från uthållighetsidrotter.          

Vad begränsar maximal syreupptagning?

Denna centrala frågeställning omfattar mätning av syreupptagning, hjärtminutvolym och blodtryck under olika typer av maximala arbeten med stora muskelgrupper involverade. Resultaten visar att mycket talar för att hjärtats slagvolym är den enskilt mest begränsande faktorn.

Effekt av träning, kost och andra faktorer på fysisk arbetsförmåga  

Människans fysiska arbetsförmåga är mångfacetterad. Därmed finns många faktorer som påverkar arbetsförmågan. Som exempel på bredden i forskningen studeras i ett forskningsprojekt betydelsen av tillförsel av nitrat på energiomsättning och prestationsförmåga. Ett speciellt fynd är att blodtrycket i vila och lättare arbete sänks vid nitratintag, vilket kan vara en delförklaring till att grönskar motverkar utveckling av för högt blodtryck. I andra projekt studeras effekter av förändring av blodets syreinnehåll, styrketräning på bodybuilders och tyngdlyftares muskulatur.  Effekten av långvarigt bruk av snus på fysisk prestationsförmåga och hälsa studeras i en mindre undersökning.

Energiomsättning

En ny, enkel och billig metod att beräkna total energiomsättning från mätning av hjärtfrekvens, rörelsemätare samt vilosyreupptagning har utarbetats. Därmed finns föreutsättningar att göra mer exakta mätningar av energibalansen i olika situationer. Energiomsättning hos tränade, otränade och överviktiga unga kvinnor under standardiserad och självvald intensitet är en annan planerad studie, där den nya metodiken kan användas liksom en påbörjad studie om energiomsättning mm hos personer med ryggmärgsskador.

Militärmedicinska studier

I en studie av långvariga militärövningar studeras möjligheten att med blodprov och andra mätningar förutse vilka som kommer att få svårt att genomföra sådana övningarna.  Detta har relevans också för idrottsmän i samband med t.ex. etapplopp och träningsläger. Ett samarbete finns också med Försvarsmakten gällande frågor kring långvarigt hårt arbete under svåra yttre förhållanden.

Idrottsstudier

I ett projekt studeras den snabbt växande idrotten ”Multisport” (engelska Adventure Racing) som omfattar bl.a. löpning, cykling, inlines, paddling och andra grenar i tävlingar som pågår alltifrån några timmar upp 5-6 dygn. Intressanta fysiologiska frågeställningar kring energiomsättning (upp till 20 000 Kcal/dygn), cirkulation och näringsfrågor, likväl som inverkan av sömnbrist, påverkan på immunförsvar och hälsa samt en rad psykologiska frågor har studerats. Långsiktiga effekter på hjärta av multisport med hjälp av magnetkamera och nyare imagemetoder kommer fortsättningsvis att genomföras.  

Nationellt och internationellt samarbete

  • Professor  Mai-Lis Hellenius, Karolinska Institutet, Solna
  • Professor Kostas Mandroukas, Aristotelesuniversitet, Thessaloniki. Grekland 
  • Professor Lars-Åke Brodin, Karolinska Instotuet/Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
  • Professor Göran Bergström, Sahlgrenska Akademin, Göteborg
  • Professor Christer Malm, Umeå.
  • Professorer Jon Lundberg, Karolinska Institutet, Solna.
  • Professor Eddie Weitzberg, Karolinska Institutet, Solna.
  • Professor Fawzi Kadi, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet, Örebro.
  • Docent Ingibjörg Jonsdottir, Inst för Stressmedicin, Göteborg
  • Överläkare Bo Berglund, Försvarsmakten, Stockholm.
  • Med dr Smita Dutta-Roy, Sahgrenska Akademin, Göteborg
  • Dr Med Sci Kerstin Wahman, Rehab Station, Stockholm.
  •  

Publikationer

Publikationer

Publikationer från Björn Ekbloms grupp

Till publikationer